Vilka alternativ kan vi se till vetenskapen?

Det finns många olika alternativ till vetenskap. Som jag tagit upp tidigare i den här bloggen så är horoskop ett exempel. I en liten skala tror jag inte det är någon fara att tro på "alternativa vetenskaper", men det finns fortfarande en anledning till varför vetenskapen är så dominerande.

Ser man till behandling av sjuka som ett exempel kan det vara nödvändigt att förlita sig på vetenskap för ens blotta överlevnad. Alternativa läkemedel, naturläkemedel och dylikt kan hjälpa, absolut, men blir man allvarligt sjuk och exempelvis måste genomgå en operation för att inte dö kan det vara på sin plats att skippa johannesörten och gå till en läkare som har vetenskapen som bakgrund till det han sysslar med. Vetenskapen är, som tidigare nämnt i bloggen, bevisad och det är där den stora skillnaden mellan den och exempelvis horoskop ligger. Det finns med andra ord anledning att förlita sig på vetenskapen i frågor som exempelvis behandling av sjukdomar, eftersom vetenskapen bevisligen fungerar inom dessa områden.

Jämförelse och värdering av nedanstående gubbars syn på vetenskap. Vilka krav är rimliga att ställa?

Det finns tydliga skillnader mellan Poppers och Kuhns sätt att se på vetenskap, och båda har de sina poänger. Min personliga åsikt är däremot att Kuhn är den mest logiske av dem båda. Poppers syn med att kasta bort allt som är falsifierat för att ”rensa sig fram” för att komma så nära sanningen som möjligt känns som mig som en väldigt lång väg att gå. Dock ligger det mycket i det han säger om att det är svårt att verifiera en hypotes eller teori, just med tanke på att det bara krävs något väldigt litet som säger emot den för att den ska bli falsifierad.

Tyvärr känner jag dock att man kan missa en väldig massa vetenskap om man följer Poppers tankegångar till punkt och pricka. Som Kuhn säger så går det att senare verifiera teorier som tidigare varit falsifierade, se på Newtons gravitationsteori till exempel. Problemet om man som Popper säger ska rensa bort allt som blivit falsifierat är att man rensar bort teorier som hade kunnat verifieras om man bara hade haft något ytterligare år på sig. För att hans synsätt ska vara rimligt, om vi antar att det är verifierade vetenskapsteorier han är strävar efter, krävs det att man med jämna mellanrum kan gå tillbaka och försöka ompröva tidigare falsifierade teorier för att se om man har underlag nog att verifiera dem nu. Problemet med detta är att det är alldeles för tidskrävande och ett fruktansvärt onödigt arbete, eftersom högen med falsifierade teorier som ska omprövas hela tiden kommer att växa.

Kuhns vetenskapssyn är inte heller den perfekt, men det känns som att han i alla fall har kommit ifrån det problem Popper har med de falsifierade teorierna. När det har växt till en så stor del olösta problem menar Kuhn på att det helt enkelt krävs ett annat synsätt för att försöka dem. En ny paradigm kommer bli dominerade vilket leder till en vetenskaplig revolution som slungar oss framåt i vetenskapens utveckling mycket snabbare än i Poppers värld.

Kännetecken för Thomas Kuhls syn på vetenskapen

Thomas Kuhn motstrider sig Poppers idé om att all vetenskap är falsifierbar. Hans argument för detta var att många vetenskapliga teorier ifrån första början saknat stöd, motsagts och slutligen falsifierats. Dock fanns/finns de som envist hållit fast vid sina teorier och senare i livet lyckats hitta det stöd som behövts för att häva den tidigare falsifieringen och istället har kunnat verifiera sina vetenskapliga teorier. Poppers syn på vetenskapen stänger dörrar för dessa vetenskaper eftersom en falsifierad teori är en förkastad teori. Med andra ord ska ingen kraft läggas på att försöka hitta underlag nog att verifiera teorin och man kan enligt Kuhn således gå miste om nya vetenskapligheter. Dessutom menar Kuhn att vetenskapen inte enbart är styrd av rationellt tänkande. Han tror att forskarkollegor kan påverka varandra i sitt arbete och därmed inte alltid komma fram till det svar som hade varit mest rationellt, utan det svar som olika sociala faktorer kom fram till.

Ännu en skillnad i Kuhns syn på vetenskapen i jämförelse med Popper finner vi i vad Kuhn kallar paradigmteorin. Kuhn menar på att det från början finns ett antal paradigm (allmänna uppfattningar) som kretsar runt vetenskapen eller ett särskilt objekt inom vetenskapen. Det paradigm som senare visar sig vara det mest framgångsrika blir den tidens dominerande paradigm. Forskare grundar sig på den allmänna uppfattningen och då paradigmet är den allmänna uppfattningen är den således normal, vi har nått stadiet som Kuhn kallar normalvetenskapen. Tids nog kommer man dock till ett problem som inte kan lösas med hjälp av det dominerande paradigmet, sedan kommer ett problem till och ett till, tills det är en mängd problem som paradigmet inte förmår lösa. I detta skede krävs ett nytt synsätt på vetenskapen och nya forskare försöker lösa problemen genom att ta sig an dem från ett annat håll. Det gamla dominerande paradigmet ersätts, en vetenskaplig revolution kommer till i samma veva som den nya normalvetenskapliga perioden tar sin början.

Kännetecken för Karl Poppers syn på vetenskap

Det mest typiska med Karl Poppers syn på vetenskapen ligger i hans sätt att säga att all vetenskap är falsifierbar. Popper var en man som ansåg att en hypotes aldrig helt går att verifiera, och med dessa två ståndpunkter gjorde han också en tydlig uppdelning på vad som han ansåg vara vetenskap och vad som enligt honom borde betecknas som en icke-vetenskap.
Exempel på en icke-vetenskap är marxismen. Popper menade att en marxist får sin teori verifierad varje gång han eller hon exempelvis läser en tidning, eftersom en marxist tolkar allt som sker i samhället som ett stöd för marxismen. Just det att teorin hela tiden verifieras gör att den inte klassas som en vetenskap eftersom all vetenskap, enligt Popper, är falsifierbar.

Popper anser att man alltid bör välja de djärvaste hypoteserna eftersom de är enklast att falsifiera. I och med att man falsifierar hypoteser och teorier på löpande band rensas således de falska bort. Det är vetenskapens uppgift att rensa bort de falska teorierna och hypoteserna menar han på. Så länge man inte falsifierar teorin kan man hålla den för att vara preliminärt sann, preliminärt eftersom man hela tiden måste veta om att det kan komma en tid då teorin falsifieras och alltså inte längre är sann.

Tänk-efter-uppgifter

Antag att du ser ett glas som innehåller en klar och genomskinlig vätska. Antag vidare att du inte är törstig utan enbart nyfiken på om vätskan är vatten.

Vilka olika testimplikationer har hypotesen att vätskan är vatten?

• Är det vatten kommer vätskan att koka om den värms till 100 grader Celsius.
• Är det vatten kommer vätskan att stelna och bli till is om den kyls till mindre än 0 grader Celsius.
• Är det vatten kommer vätskan att smaka vatten om man smakar på den.

Vad skulle krävas i form av testresultat för att du skulle vara säker på att det är vatten?

• För att man säkert ska veta att vätskan är vatten ska den både smaka vatten, koka vid en upphettning till 100 grader och frysa vid en nedkylning till en temperatur lägre än 0 grader. Med andra ord ska alla ovanstående testimplikationer stämma.

Vad skulle krävas för att du skull vara säker på att det inte är vatten?

• För att falsifiera hypotesen om att vätskan är vatten krävs inte mycket. Det enda som gäller är att man motbevisar en av testimplikationerna, exempelvis så är vätskan inte vatten om den inte fryser vid en temperatur lägre än 0 grader och hypotesen är då även falsifierad.

Varför är det lättare att falsifiera en hypotes än att verifiera den?

Att falsifiera en hypotes är enkelt, det enda som behövs är att man hittar någonting som är fel i den, så är den falsifierad.

Motsatsen till att falsifiera är att verifiera, d v s, man måste pröva den och se till så att allting är rätt. Detta är nästan omöjligt eftersom i nästan alla hypoteser innehåller något fel någonstan, och därmed är det alltså mycket enklare att falsifiera än att verifiera en hypotes.

Vilka krav bör man kunna ställa på en hypotes?

Prövbarhet
Det måste att gå att pröva hypotesen, även om det räcker att den är prövbar i princip. Detta innebär att man inte har möjlighet att prova hypotsen för tillfället, men att man kan berätta hur det ska gå till för att kunna prova den.

Enkelhet
Hypotesen ska vara så enkelt formulerad som möjligt, inte innehålla fler hypoteser, begrepp eller formuleringar än vad som är absolut nödvändigt.

Räckvidd
Hypotesen bör formuleras så att den har så stor räckvidd som möjligt. Newtons rörelselagar har större räckvidd än Aristoteles' rörelselagar då Aristoteles gällde jorden och Newtons verkar gälla för hela universum, t.ex.

Rimlighet
Den formulerade hypotesen bör inte säga emot teorier som är allmänt accepterade.

Vilka problem kan finnas med en induktiv metod?

Francis Bacon menade att vi ska lära känna naturen för att kunna använda oss av den. Han utarbetade en metod, kallad den induktiva metoden, där han klargjorde hur vi kan få kunskap om naturlagarna. För att kunna studera verkligheten måste fyra "fällor" undvikas.

• Stammens fördomar -Känslor och önskningar påverkar iakttagelser
• Grottans fördomar - Erfarenheter och personligheter påverkar iakttagelser
• Torgets fördomar - Språket kan påverka iakttagelser
• Teaterns fördomar - Tidens allmäna syn på saker påverkar iakttagelser

Först om vi undviker alla dessa fällor kan vi uppna verklig kunskap om naturen, menar Bacon. Den induktiva metoden har dock ifrågasatts och den skarpaste kritiken menar på att vi när vi använder oss av induktionen endast använder oss av ett begränsat antal observationer. Därmed uppstår problem när man vill rättfärdiga principen, eftersom det är svårt att dra slutsatser efter med så begränsat antal observationer.

Ett försvaret skulle i så fall kunna vara att naturen fungerar på ett regelbundet sätt, och alltså kan man säga att solen går upp och ned varje dag eller att alla människor kommer att dö, men isåfall använder man sig av induktitionen när man försvarar den, eftersom man bara ser till ett visst antal observationer av solens upp- och nedgång eller ett visst antal obeservationer av att alla människor dör.

Ett annat försvar till till den induktiva metoden är att den fungerat bra hittills, men även detta går runt i en cirkel på samma sätt som det föregående förslaget, eftersom man för att bevisa att det fungerat bra hittills även måste använda sig av induktiv slutledning.

Vad är skillnaden mellan deduktion och emperi?

Var man går för att leta efter svar är den stora skillnaden mellan deduktiva och emperistiska vetenskaper. I de deduktiva behöver man inte gå till verkligheten för att hitta svaren. Deduktion är en generalisering som man lägger på världen. Du fick rätt svar på ett matematiskt problem genom att använda en särskild formel, och utgår då i fortsättningen från att denna formel funderar på alla matematiska problem som är uppbyggda på samma sätt som det du just löste. Matematiken är då en deduktiv vetenskap.

Emperiska vetenskaper kräver dock att man studerar verkligeheten. Det är kunskap man får via erfarenheterExempel på emperiska vetenskaper är naturvetenskaper (ex. kemi), samhällsvetenskapliga (ex. nationalekonomi) och humanvetenskaper (ex. historia)

Finns det en skillnad i trovärdighet mellan horoskop och vetenskap?

Tillskillnad från horoskop så är vetenskapen bevisad och i och med det får den också en trovärdigare stämpel. Vetenskapen kan dock innehålla brister i bevisningen men man har ändå prövat den. Horoskop är inte prövat, utan grundar sig på slumpen, det finns alltså inga konkreta bevis för den.